Pssst....

.....ville bara om tipsa om det här.

♥♥ TACK ♥♥

Älskade barn!

Det hela började en solig dag i mitten på april 2010 när jag satt med mina mammalediga kompisar på Café Knus uteservering i Malmö. Två av tjejerna berättade att de börjat blogga och jag tyckte det lät kul och bestämde mig för att göra detsamma. Jag har ju alltid älskat att skriva! Dessutom fanns det ju så mycket att skriva om.

Er Morfar kom på det fenomenala namnet iTodd och så var det igång.

Vid tillfället var du, fina Todd, 4 månader och jag tyckte det var så mycket roligare att dokumentera ditt första år i en blogg än i en bok och nu när jag går tillbaka och läser och ser alla bilder så blir jag alldeles varm i hjärtat.

Tanken var att blogga under ett år men tiden går ju som bekant fort och ett år blev plötsligt två och då föddes ju du, vår underbara dotter

Anni, och jag ville ge dig samma möjlighet att kunna gå tillbaka och läsa om ditt första år.

Och nu. Drygt tre år senare är det dags att avsluta iTodd. Ni har blivit ”stora” och ska få vara barn. Bara barn. Inte bloggande barn. Er uppväxt är er, bara er.

Jag hoppas så att ni kommer uppskatta att era första år i livet finns sparade på detta sätt, att ni ser det som en gåva och kan skratta åt alla underbara saker ni sagt och gjort.

Tack för all inspiration, för att ni väcker barnasinnet och känslor i mig som ingen annan kan. 

Ni gör mig så otroligt lycklig varje dag!

♥

Att iTodd har fått så många läsare är smickrande. Stort tack för alla fina kommentarer, mail och till er som kommit fram och hälsat att ni uppskattar bloggen. Det värmer!

Nu tar jag en bloggpaus innan jag skriver "min egen" blogg på ny adress.

Välkommen lilla kusin!

Men har ni sett?! Jag har fått en ny K U S I N!! Tack Moster A! Äntligen ploppade han ut, som jag har väntat och pekat på magen och sagt "bebisssss" (med betoning på s) och längtat efter denna dagen! Jag ska köra honom i min dockvagn, låta honom låna min biss, smaka min välling och sjunga I ett hus vid skogens slut för honom. Men sagan om de Tre Små Grisarna som ska bygga sig ett eget hus får han faktiskt vänta med för den där otäcka vargen som blåser sönder alltihop skrämmer ju slag på en. Den är jag nästan själv för liten för. Men jag ska nog rota fram en gammal Max-saga. Åh hoppas jag får leka med honom snart snart snart! 

Så liten fast ändå så stor och ståtligt, 54 cm lång 4,5 kg.

Yeah! You rock Ian!

Sommarhälsning!

Du ska inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart.

Här är jag. Jag heter Ami, åtminstone när jag presenterar mig själv. Och min bror heter Gof, åtminstone när jag presenterar honom. Min mamma heter Mamma. Och min pappa, ja han heter Mamma han med när jag kallar på honom. Jag säger ofta buss. Och biss. Och jag älskar läppglans på kinden. 

Jag har en grop i hakan och ett blått märke på kinden. Och så har jag humor.

Jag står upp när jag gungar. För det gör ju Gof. Fastän det tydligen är livsfarligt.

Jag har lärt mig att om man drar bort klämman från håret tillräckligt många gånger så får man lugg. Och när man släcker lampan om kvällen så går den inte att tända igen.

När mamma vinkar hejdå så vinkar jag glatt hejdå tillbaka fast hon egentligen vill att jag ska inse att hon är på väg och att jag ska följa med. Jag är nyfiken och framåt och tar för mig. Och jag kan själv. Jag tycker mycket om att åka bil. Eller bara att få vara i bilen.

Jag är galen i skor. Helst med klack. Och jag vet precis vilka kläder jag gillar och inte gillar. Hakklapp använder jag sällan. Om nån kivas med mig, då kivas jag tillbaka. 

Jag skrattar åt mina egna skämt. Ofta drar jag en vits, en hel harang med ord och ljud och sen skrattar jag åt det. Jag pratar mycket. Och jag tar varje tillfälle som ges att bada.

Jag är snäll. Och rolig. Och jag är tokig i min bror. Vi är bästa vänner. Det har vi bestämt. Jag ska få komma på hans Star Wars kalas.

Glad sommar!

Karneval

Vi hann även med vår första karneval när vi var på landet. Karneval är ett helt nytt ord, både för mig och storebror och T frågade många gånger vad det hette nu igen. Han ville gärna kalla det för Valen. Det får heta vad det vill. Festligt var det iallafall. En herrans massa folk och karuseller. Det var tack vare Moster J & Frasse som vi fick nys om tillställningen i Förslöv. De var nämligen där med Funballz.

Tror ni brorsan blev överlycklig när han såg vad Frasse fixat åt honom?! Ett klättertorn!! Och vi fick VIP-biljetter så vi kunde inviga klättringen innan alla andra kom. Taaaaack!

Det såg litet ut på avstånd men när jag kom närmare kändes det plötsligt helt enormt.

För min Big Bro var det H E A V E N. Han älskar ju att klättra.

Snart drog biljettförsäljningen igång och Moster J hade fullt upp.

Så det fanns inget annat att göra än att hjälpa till.

Varsågo!

Ögonkontakt med kunderna. Ordning i kön tack!

Oh la la.... 

Under tiden hade brorsan fullt upp med att testa samtliga karuseller.

Ho ho kom och köp!!

Han är modig min bror!

Försäljningen gick alldeles strålande. Jag tror jag slog alla rekord under min korta men intensiva insats.

Som vanligt helt omöjligt att fånga oss alla på bild men vi gjorde ett försök och ja, ni ser ju resultatet.

Min midsommar

Midsommar firade vi uppe i Morfars stuga som ligger vid Vejbystrand. Jag har varit där många många gånger så jag känner mig väldigt hemma där. Denna gången var hela Morfars familj hemma så det var mycket folk i huset och det gillar jag! 

På självaste midsommarafton gick vi upp i ottan. Inte för att man på något sätt var tvungen att göra det utan för att jag, min bror och min mamma (?) är så vansinnigt morgonpigga! Vi gick ner till stranden och höll fiskaren sällskap.

Hur man kan sitta på en strand utan att bada är för mig obegripligt...

Wiiiii!

Sen kom vår extramormor A och rullade ut yogamattan så det var bara att hänga på. Här är brorsan i den klassiska viloställningen Hunden.

Och sen var det min tur.

Hem och åt frullebulle i trädgården. Våra fina kransar hade vi gjort på dagis.

Jag såg ett flygplan och vinkade till pappa högt där uppe! Hej hej Pappa! Nästa år kan du väl vara med?

Sen skulle det plockas 7 sorters blommor. Morfar hjälpte mig och visade några gömställen.

Hur gör man det här nu då?! Det bästa med att binda kransar är att man tydligen får äta hur mycket ostbågar som helst under tiden.

Mamma fick ta vid. Men det var visst svårt. Det slank ut en å annan svordom, det hörde jag allt. Hon brukar säga samma sak varje år, att nästa år ska hon beställa kransar.... Och så förstod hon ännu en gång vilken mastodont instats hennes gamla chef och vän Ulrika gjorde till deras bröllop som band alla kransar och buketter till brudföljet.... Wow!

Men det blev helt okej ändå, visst?! Iallafall från denna vinkeln. Den höll sig NÄSTAN hela dagen.

Sen for vi iväg till nåt som hette Boarps Hembygdsgård där de här fina gummorna tog emot oss och hälsade välkomna!

Här dansade vi kring stången, åt picknick, gungade, sjöng, hoppade från stubbar (älskar att hoppa ner från saker!), jagade varandra, besökte skolan från förr-i-tiden och den gamla lanthandeln där godiset låg i glasburkar.

Min bror fungerar ju så att han gärna vill avvakta och betrakta lite innan han vill vara med. Han köper liksom inte vad som helst. Även om allt var glatt och lättsamt så var det ändå så mycket folk, många som hade på sig fina, men annorlunda kläder, dansade kring en stor stång, sjöng högt och tog plats. Han kan ju bli lite tillbakadragen då. Men när han vant sig och blivit varm i kläderna finns det ingen hejd. 

Själv har jag inte svårt att känna mig hemma nånstans.

Och här är jag med extramormor. Just här har jag tyvärr fått nåt i näsan men jag tyckte det var en så fin bild ändå så ni får stå ut med det. Dessutom ser ni ju min tjusiga krans som jag fick så mycket beröm för. Att den kostade 10 kr i Peking behöver man ju inte säga ;)

Och här är de glada gummorna i den lilla butiken. Här köpte Morfar godis till oss. Vi fick välja från glasburkar och allt stoppades ner i en strut. Så var det när Morfar var liten berättade han.

Sen blev det ännu mer dans kring stången innan vi till slut åkte hem och stupade i säng. Det här med midsommar har ju visat sig vara en riktigt trevlig tradition. Av två möjliga så har de båda varit 10-poängare!

Slappedag

Idag får brorsan köra runt mig..... Sååå trött efter gårdagens firande! Ska visa er allt lite senare, måste bara vila upp mig lite först... Hoppas ni hade det lika bra som vi! 

Badhytten

Nu måste jag tipsa om kanske världens mysigaste present, åtminstone enligt mina föräldrar. Och kanske extra för er som bor eller har rötter här nere där vi bor.... Det är nämligen en äldre man, pensionär kanske, som arbetat med att reparera badhytter som är lite av ett signum för Näset. (Oj ja idag låter jag verkligen lillgammal, vilka ord jag slänger mig med ;). Nu har han kommit på den fina idén att tillverka fågelholkar i överblivet material från badhytterna som är tillverkade på exakt samma sätt fast i miniskala. Ja tack på den va? Dessutom har min Mormor den stora förmånen att sälja dessa fina Badhytter på sin Lilla Station i Ljunghusen. Det var dagens tips från min Muttilajn genom mig till er. Öh? Nåt sånt. Men ja, ni fattar. 

Stor.

Och liten.

Önskar er en glad midsommar!

God morgon! Vid den här tiden för ett år sedan var vi på väg till Fjällbacka för midsommarfirande. Jag minns det mycket väl, det var så roligt och mysigt! Hittade den här gamla bilden och ja, ni ser ju hur kul jag tyckte det var! Men som jag ser ut?! Som en riktig BEBIS! ("Bebis" är för övrigt mitt senaste ord, sa det trehundramiljoner gånger igår) Tänk att jag kan se sååå annorlunda ut på bara ett år. Mamma ser ju inte ett år äldre ut...?

Här sitter jag och tycker att jag är en stor tjej. Pyttsan! En bebbe var vad jag var. Detta år däremot - oh la la! Gissa vem som ska dansa kring stången?!

Fint i Fjällbacka!

Detta året vet jag inte var jag ska fira, det har de glömt berätta. Så det får vi väl veta imorgon! Men jag har gjort en krans på förskolan som jag förmodligen inte tänkte ha på mig.Vad ska ni göra för mysigt?

Mammadag

Nu när Muttsi är hemma så behöver vi inte gå särskilt länge på förskolan. Det blir en stund så att hon har en chans att vila upp sig och bli människa igen som hon säger. Hon är tydligen inte det alltid nämligen, människa alltså. Undra vad hon är istället. Jaja - oavsett så blev vi hämtade tidigt idag och sen var det lek för hela slanten.

Jag dansade Gagnam Style i min nya klänning och klocka. Brorsan säger att min klocka är på låtsas. Konstigt sagt, ser väl vem som helst att det är på riktigt?! Sitter ju runt min arm?!

Brorsan fick en Angry Bird som han var väldigt glad för till den flög upp och satte sig i håret. Då fick vi en Angry Bror.

Sen gick vi ner till Märtas By the Sea och firade Moster J som tog examen idag och fått värsta toppjobbet. Jag åt hamburgare, kyckling, spätta, nypotatis och hallon. Jag är glad i mat, det är jag. 

Men plats för glass finns det ju alltid. Så vi tog en sväng ner till Kanalkiosken som fått nya ägare. M Y C K E T trevliga. De tyckte så mycket om mig att de bjöd mig på en glass med strössel. Och jag tyckte så mycket om den så jag åt upp alltihop. TACK!

Storebror kom på en rolig lek. Han drog sin mjukglass över hela hakan och sa att han rakade sig. Det tyckte alla var jättekul utom mamma som torkade och torkade...

Ja sen var klockan nästan 21 och jag var pigg som en lärka! Kutade hem i mina nya brallor som mojjan köpt på marknad i Kina för 40 spänn.

Och när vi kom hem så skypade vi med pappa som är i San Francisco. Han brukar inte vara så exalterad på sina stopp (inte som mamma) men just här verkar han ha haft det riktigt riktigt bra och njutit som bara den. Och ja, visst ser det fint ut!

TILLBAKA

För den uppmärksamme så är det säkert noterat att bloggen under några dagar varit borta. Detta beror på att en del av bloggen av någon dum anledning är inloggad på mojjans mobil och när hon är ute och reser och tror att hon ska kunna gästblogga från olika länder så förstår min smarta blogg att det är någon utomstående som försöker göra intrång på min fina iTodd. Hänger ni med? Man kan alltså inte logga in på sin blogg i Sverige ena dagen, USA andra och Kina tredje. Stopp och belägg.

Mutti checkar av alla "måsten" och lever upp till den riktigt flygvärdinnestandarden och det innebär givetvis ett stop på hålet i väggen där man kan äta god kinamat. Kissa bör man dock vänta med till...


....kommit till Pearl Market där man går loss fullständigt. Man måste komma hem med minst fem vad-skulle-jag-nu-ha-det-här-till-saker. Check på den!

Själva har vi haft två mysiga dagar med vår fina Nonna.