Alla vet väl att jag älskar kanelbullar?! Det gör väl förresten alla? Men igår när vi var på Bageriet (ja, det var ett undantag) så följde jag & Isabelle med Vivi (Belles mamma) in och skulle handla medan min Ma slog sig ner där ute med våra småsyskon. Kassörskan böjde sig fram och frågade vad jag ville ha och jag sa Nelbulle. Vivi frågade igen som om hon inte riktigt uppfattade vad jag sa och jag upprepade; Nelbulle. Bageritjejen och Vivi utbytte leenden och vi fick vår beställning. Jag fick fel, fastän jag sagt vad jag ville ha minst två gånger.
När vi kom ut så tittade Ma förvånat på min bulle och frågade Vivi om kanelbullarna var slut. Ma känner ju mig och vet att jag aldrig skulle beställa en sån där bulle jag fick. Han sa flera gånger att han ville ha en sån...
Gäsp. Hade jag velat ha en choklaboll hade jag ju sagt det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar