Rudolf med röda mulen

Nä, tomten kom aldrig. Om han inte är förvillande lik Rudolf med röda mulen. För han kom. Och när jag såg honom smyga runt i trädgården med en lykta och sen komma närmre så la jag huvudet på sned, rynkade näsan och sa "Nääääääää.... Lasse!!" Mig kunde de inte lura, jag såg ju att det var Moster J:s pojkvän Lasse (Frasse. Mams anm.) Så honom var jag inte dugg rädd för. Men det är klart, jag kunde ju inte vara helt hundra på att det var han så lite större ögon än vanligt hade jag.

Vilken fin jul jag haft. Det här känns som första julen jag verkligen var MED. Ni vet, som jag upplevde. "Tomten", julklappar, Kalle Anka (som var förtrollande!), all god mat (mest prinskorvarna!) och den mysiga stämningen.

Anni tog det hela med ro. Det är inte mycket som biter på den damen. Att det var julafton var väl inget märkvärdigt tyckte hon. Men hon har börjat le, ja hon gör till och med små skrattjollerljud. Det är rätt mysigt.

Vi startade upp dagen med en härlig promenad. Här knäppte jag en bild på mamma och fina Momo.

Uppställning hemma. Här med mina härliga Mostrar.

Farmor bjöd på tokigheter!

Här sitter jag och väntar på julklapparna. Så många fina jag fick!

Jag & Rudolf. Visst?? Eller såg era tomtar också ut såhär?

Två av mina jättefina klappar. Radiostyrda bilar till min och pappas förtjusning...ooohh ooohh... Vi race:ar (stavas det så? äsch jag är bara 2, ni fattar!) hela tiden.

Anni fick förtrollande bollar till sitt skötbord. Det ser onekligen inbjudande ut även om jag inte gillar att byta blöja.

Mamma fick ett fint halsband som min Faster C har gjort. Hon blev jätteglad och viskar små ord till sin fjäril hela tiden för det är nåt magiskt med den tydligen. Vi får väl se!