torsdag 1 november 2012

Nu vet jag.

I vanliga fall tar vi (läs. Ma&Pa) ganska lång tid på oss att komma iväg när vi ska göra saker. Vi ska göra oss iordning, packa, äta, synka med sovtider osv. Men igår hade vi bestämt oss för att komma iväg senast kl 9:00. Tidsplanen höll men det var fyra oduschade familjemedlemmar varav en fortfarande i pyjamas, som kom iväg. -Men vi ska ju ändå raka vägen till stugan och kan fräscha upp oss där, resonerade dem. En timme senare hade de glömt bort det där med raka vägen och vi rullade in på Stormarknaden i Ängelholm för att handla. När vi hoppade ur bilen tittade pappa frågande på mamma och undrade vad hon hade på sig. Är det mina uniformsbyxor? frågade han på fullaste allvar och mamma skrattade så mycket att knipövningarna gjorde sig påminda.

 

Men nu är vi alltså framme. Och nu vet jag var vi är. I Morfars stuga på landet. Jag var så liten sist så jag känner att det är först nu jag ska stifta bekantskap med det här stället. Min storebror röjer runt här och känner sig helt som hemma medan jag har fullt upp med att utforska allt. Igår kollade jag in omgivningen, imorgon ska jag ta en närmare till på huset.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar