Cykeltur

Så har man varit ute på sin första cykeltur och det tackar jag Vilja för! Vi gick nämligen hem till henne och lånade hennes cykel.

Det var en intressant upplevelse vill jag lova. Åka cykel i all ära men det var ändå mamma som stod för underhållningen. Mamma berättade att hon lärde sig cykla när hon var 5 år. Det har jag lite svårt att tro... Som hon nojjade sig! Hon kunde inte ha vilka skor som helst om hon skulle fastna i trampen, det tog en evighet innan hon kunde bestämma sig om hon skulle ha solglasögon eller ej, hon kollade kanske sisådär 100 ggr om jag verkligen satt fast ordentligt och sen, för att inte fastna i hjulet, rullade hon upp klänningen till midjan.

När man äntligen trodde att det var dags för en åktur var vi ju tvungna att se så att inga bilar fanns i närheten. Och med närheten menade mamma visst inom en radie så stor att vi kunde vänta ganska länge innan vi kunde sätta fart... Eller fart är kanske att ta i. Tro inte att det gick fort. Jag kunde ju trilla ur om jag nu mot förmodan inte satt fast ordentligt. Jag tycker inte att man behöver ljuga om när man lär sig cykla. Jag ska säga det till mamma.

Hur som helst - det blev andra grejer när mormor tog över. Då var det ju riktigt kul att åka!!

Okej mamma, du kan sätta lite fart... Jag somnar här bak...

Ja det går ju verkligen undan (NOT). Men det kittlar visst i mammas mage?! Jag har iallafall lyckats dra ner hennes klänning.

Nu så, det här är mer lovande! Mormor har dessutom matchat tröjan med min hjälm. Eller tvärtom. Spelar ingen roll, snyggt var det iallafall.

JAAA vad skoj att åka! Nu känner jag hur det kittlar. Mer mer mer!