söndag 27 februari 2011

Oförändrat tillstånd

Förflyttat mig från sängen till soffan. För övrigt oförändrat tillstånd. Over and out.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Sjukstuga

Här ligger jag och har feber. Trött, varm, hängig, gnällig.. Tråkigt tillstånd.



En rolig nyhet är att Abbe har fått en jättecool lillebror. Känns rätt häftigt att känna en storebror faktiskt.


Abbe junior

Nä mina vänner, inläggen är glesa och det som kommer är ju, bortsett från Abbe Jr då, inte särskilt roligt. Men jag måste piggna till lite känner jag.

Hoppas att ni har en roligare söndag!

onsdag 23 februari 2011

Skynda fynda...

Nu tipsar jag fastän jag bara tycker att det är löjligt. Men eftersom min tjej Isabelle älskar shopping och fick en förhandstitt så kan jag ju dela med mig om det är någon av hennes väninnor som läser detta. Faster C har nämligen lämnat ett stort gäng kläder till min Mormors Loppis, Lilla Station som ni hittar här. Kanske kan vara något för någon av er?

Armani..., favorit hos Isabelle. Som tur är för stor, jag är nämligen inte jätteförtjust i den även om en skönhet som hon klär i allt.

Ett par varma gosiga Sorel med extra lårvärmare känns (tyvärr) som det kommer komma till användning ett tag till...

Dessa Gucci ville Isabelle jättegärna ha men när man inte har kunnat gå så länge så är det liksom som att börja om från början i dessa. Dessutom är det svårt att leka på dagis men om hon jättegärna vill så kanske jag ger dem till henne i sommarpresent...


De här glitterbyxorna från Ida Sjöstedt slog hon till på iallafall. Något att växa i. Hon använder dem som halsduk/sjal så länge, ni ska se som hon glittar när vi leker på lekplatsen! That´s my girl!

Torka


Jag har torka. Ingenting intressant att skriva alls. Inte för att jag lever ett händelselöst och ointressant liv, tvärtom, men jag orkar liksom inte sitta still och formulera det i ord. Jag har ju fullt upp med att leva det. Livet alltså!

Så ni får ursäkta mina glesa inlägg. Det blir förhoppningsvis bättre snart. Jag kan iallafall berätta att jag inte är lika arg längre och det är jätteskönt. Klart att jag brusar upp ibland men då ofta av en anledning och inte som förr när jag kunde bli okontrollerbart arg mitt i natten. Så vi sover lite bättre hemma och det verkar alla må bra av.

So long!

måndag 21 februari 2011

Visdomsboken


Mina föräldrar sparar små visdomsord i en särskild bok till mig. De säger att jag är för liten för att förstå nu men att jag förhoppningsvis kommer kunna använda de kloka orden i framtiden. Det är en liten bok om livet, en bok som får en att våga när man tvekar, bli glad när man är ledsen, förstå när man grubblar, hämta kraft när man svag och tro när det känns hopplöst. Det är mina föräldrars uppgift att vägleda mig i livet och även om valen är mina egna, tack och lov, så gör det ju inget om man får lite goda råd på vägen. De är ju trots allt typ hundra år äldre än mig eller nåt så de kan ju ha ett å annat klart för sig.

My parents is saving words of wisdom in a special book for me. They say I'm too young to understand now but that I hopefully will be able to use the wise words in the future. It is a little book about life, a book that makes you dare when in doubt, be happy when you are sad, that makes you understand when you wonder, get energy when you are weak and faith when it feels hopeless. It is my parents' task to guide me in life and even if the election are my own, thank god, it´s good to get some good advice on the road. They are, after all, a hundred years older than me or something so they should know one or a few things.

torsdag 17 februari 2011

Tjuvlyssnat

Charlotte Kemp Muhl & Sean Lennon

Igår råkade jag höra en ganska intressant konversation mellan mina föräldrar. De pratade om bröllop. Det är tydligen en vuxengrej som betyder att man blir tillsammans ännu mer än vad man redan är hur man nu blir det. När mamma skulle förklara hur hon drömmer om att gifta sig pratade hon i de mest märkliga termer. Hon ville liksom förmedla själva känslan av hur hon inte bara tycker att själva bröllopet ska kännas, utan hur hon även tycker/vill att hon själv, pappa och det livet vi lever ska vara/är. Snurrigt. Jag förstår att pappa inte fattade någonting.

Först googlade hon på "woodstock wedding" och fick träff på två tjejer som gifte sig med varsin pipa i munnen, barfota och med massa fjädrar i sina rufsiga hår. ? Nästa träff föreställde en man och en kvinna som nästan såg likadana ut, båda med långt hår, nåt slags pannband, glada men ganska frånvarande.

Hon sa att det inte riktigt var hon tänkt sig men frågade om pappa förstod. Nja, det gjorde han väl inte riktigt... Detta var naturligtvis helt fel svar och mamma fortsatte letandet efter den perfekta känslan. Hon googlade på "hippie wedding" och ja... vad ska man säga. Kanske är det lika bra att de låter bli att gifta sig om de ska se ut sådär...


Stackars mamma förklarade och visade massa bilder, spelade låtar, visade filmsnuttar och ansträngde sig enormt för att vi verkligen skulle känna hur hon vill gifta sig. Det ska var fritt, glatt, genomtänkt, slarvigt, blandat, massa musik, utomhus, höbalar, ännu mer musik - ja om man står i tårtan och dansar så vore det det bästa enligt henne. Helt okej för mig som ändå inte gillar tårta men det låter ju väldigt kladdigt. Men det gör visst inget för sen duschar man i vattenspridaren, klättrar i träden, dansar som älvor....

Pappa är mycket mer saklig. Han pratar liksom inte i gåtor utan han säger hur saker och ting är och verkar medan mamma gärna beskriver hur saker och ting känns och upplevs.

För er som inte känner min mamma och vill veta hur hon är så kan man säga att hon påminner extremt mycket Karen i Californication (Natascha McElhone). Förutom att de ser nästan likadana ut så har mamma samma sköna, avslappnade, coola stil som Natascha. (Sådär ja nu fick jag med allt va...mamma? Får jag äta hur många majskrokar jag vill nu??)

Kunde varit jag och mamma.

Skrämmande likt.

Precis som mamma går klädd.

Och Pappa, min fina pappa. Han är en kopia av en av världens bästa golfspelare. På alla plan. Kolla bara in dessa bilder....

Pappa

Graeme McDowell

Pappa eller Graeme?!

tisdag 15 februari 2011

Catching up with an old friend

Goddagens! Det var länge sedan jag hade kontakt med min gudfar så efter fikan idag ringde jag upp honom på Skypen för att kolla läget. Claes bor numera i Hong Kong och det är väldigt väldigt långt härifrån, har jag förstått. Jag gav honom lite input på de strategier han satt och arbetade med men mest var det bara kul att se honom. Saknar honom ibland. Jag har varit hemma med min pappa idag. Bara tagit det lugnt. Lekt i trädgården, ätit blodkorv för första gången(det var gott!!), tagit lång siesta och varit i affären och handlat lite. En lugn och skön dag med andra ord.

måndag 14 februari 2011

Happy Valentines Day!

Det är liksom inte bara alla hjärtans dag idag utan även min dopdag OCH min 15-månaders dag! Vilken dag va? Men det här med att det är Alla Hjärtans är nog ändå det bästa för det är både mysigt att ge och få kärlek. Isabelle har överröst mig med sådan idag. Här är bara en av hundratals slängpussar hon skickat...

It's not only Valentine's Day today but also my baptism AND my 15-month day! What a day huh? But Valentine's is still probably the best thing for it´s both fun to give and receive love. Isabelle has been voting me with this today. Here is just one of hundreds of throw kisses she sent...

Jag och pappa överraskade mamma med blommor och jag hade ritat en teckning och ramat in. Att hon skulle bli SÅ glad hade jag inte riktigt räknat med, det var ganska enkelt att rita den men hennes reaktion var som om den tagit år och dar att göra... Så jag låter henne tro att jag filat på den länge länge.

I surprised mom and dad with the flowers and I had drawn a subscription and framed. I had not really expected her to be THAT happy, it was pretty easy to draw but her reaction was as if it took years and days to do... So I let her think it did.

Min dopdag minns jag inte så mycket av men det jag minns var inte särskilt roligt. Jag skrek och tyckte det kändes urfånigt att ha klänning. Jag var alldeles för liten för att förstå och kunna njuta av att hela min familj och mina kära gudföräldrar var där. Jag rekommenderar er att vara lite äldre. Nu hittar jag inga bilder från dopet så ni får föreställa er istället. En skrikande bebis och två nyblivna föräldrar alldeles rosiga om kinderna. Ja, också hela familjen och några goda vänner som tittade på förstås. Javisst ja, en skönsjungande sångfågel var också där som jag gjorde mitt yttersta för att överrösta. Sången var väldigt fin, hon sjöng "Välkommen till jorden" av Lotta Ahlin och "Det gåtfulla folket" av Beppe Wolgers.

I don´t remember much of my baptism but the few things I do remember was not very fun. I cried and it felt idiotic to wear a dress. I was too young to understand and be able to enjoy that my family and my dear Godparents were there. I recommend you to be a bit older. I cannot find any pictures right now so you will have to imagine instead. A screaming baby and two expectant parents with rosy cheeks.

Nu till ett tips! Middagsfrid. Det är precis vad det heter. Sedan vi började med det i vår lilla familj har jag sluppit gå onödigt mycket i mataffären och jag får varierad, god och mat. Mamma kan laga fastän inte pappa är hemma, det är bara att följa ett recept och smakar det inte gott så är det iallafall inte hennes fel. Mmm detta kan jag varmt rekommendera er. Vi har varannan vecka så att jag ändå får komma med lite egna önskemål den andra veckan. Det är liksom mer frid i köket, det är det onekligen.

Åh nej - nu ropar mamma att vi måste tänka på refrängen. Fy tusan vad tråkigt. Det betyder att jag måste gå och lägga mig. Visserligen skönt men så tråkigt när kvällen tar slut. Dessutom börjar jag tycka att min spjälsäng är lite för barnslig. Är det inte dags att byta till lite större? När bytte ni? Om ni har bytt alltså. Mina föräldrar säger att de inte minns när de bytte så de har jag ingen nytta av i frågan. Jag ska fråga Petter på dagis imorgon om han har bytt. Han har en så cool traktortröja så han borde ha koll. Godnatt!

Oh no - mum is saying that we must think of the chorus. Oh heck how boring. It means I have to go to bed. Certainly nice but so sad when the evening ends. Besides that, I think that my cot is a bit too childish. Isn´t time to switch to a bigger one? When did you change? If you have changed I mean? I will ask Tom Petty (eh is that his name in English? I translated "Petter"...Ok. I guess so) in kindergarten tomorrow if he has changed. He has such a cool tractor shirt so he could keep track. Good night!

KÄRLEK


Isabelle, jag älskar dig!

söndag 13 februari 2011

Min lördag!

Jodå, mycket riktigt. Igår när jag vaknade var Farmor kvar. Hon låg i soffan, redo att leka med mig! Tyvärr hade jag inte tid att fotografera våra äventyr men vi hann med en tur med kärran till hamnen, kafferep i min stuga och bananätning i skottkärran. Senare kom Moster A förbi, och jag sa "Alisch" för första gången (så att de hörde det, det har jag ju kunnat länge!) och vi lekte på mitt rum.

Moster A & Jag

Nu till ett tips för er små som inte blir bortskämda med alltför mycket sötsaker. Mina tycker nämligen att det är onödigt att ge mig det när jag ändå inte har något beroende av det. Jag fattar väl vad de menar när jag fått smaka... Hur som helst - idag fick jag smaka nåt som åtminstone kändes som nåt beroendeframkallande. Blev tipsad igår på Barnkanalen och idag testade jag och Mamma. Gör så här:

1. Skiva en banan och lägg i frysen.
2. Ta ut den frysta bananen och lägg i en matberedare. Kör ca 5 min.
3. Voilá! Bananglass! Superduperjättegott och ett mycket festligare sätt att äta banan på.

Kör så länge att den får glasskonsistens, då är den klar!

Testade att äta genom näsan. Det var kallt.

På kvällen trodde jag för ett ögonblick att jag skulle få återse min äldsta barndomsvän, Noomi, men ikke... Det var bara hennes föräldrar som kom, trist, så jag gick och la mig. Men mamma och pappa verkade nöjda.

Mamma, Niklas & Susanne

fredag 11 februari 2011

Friday

Det har varit en mysig dag! Har inte känt mig särskilt sjuk faktiskt. Mamma började med att bädda ner mig med massa gosedjur, film, majskrokar, äpplejuice och böcker. Soooo boring! Men sen fattade hon och då kom hon på den geniala idén att bygga koja. Min första koja! Alla borde göra en koja då och då, man stänger liksom av allt annat under en stund och bara ÄR. Jag ska aldrig sluta göra kojor, det tror jag att man mår bra av. När jag gick ut ur kojan satt mamma kvar, hon verkade trivas jättebra där inne men jag har tyvärr aldrig sett henne göra kojor med sina kompisar.

Ser kanske inte så märkvärdigt ut utifrån.

Men OJ vad mysigt det var att sitta där inne.

Gos med Birger!

Nu är Farmor här och tittar på Lets Dance med oss. Det är väldigt mysigt. Jag hoppas att hon är här när jag vaknar också!

Fler bin där ute!

PUH - jag är visst inte ensam. Det finns fler bin där ute, alla på lika dåligt humör emellanåt. Det är ju tur att det bara är ett tillfälligt tillstånd. Julia har nog rätt, även om jag tycker att jag talar i klarspråk så är det nog inte tydligt nog för att mina föräldrar ska förstå. Det säger ju givetvis mer om dem än och om mig. Så snart de kan börja begripa kommer det troligtvis bli bättre. Sen är det klart att jag passar på att testa gränserna eftersom jag ännu inte riktigt vet var de går. Jag menar, kan jag få hur många smörgåsar jag vill om jag bara skriker tillräckligt högt? Och får jag leka med vad jag vill om jag bara inte ger mig? Jag testar det mesta! Än så länge funkar det här med att slänga sig på golvet, sparka och slå, slänga saker och skrika mitt högsta ganska bra. Testar det ett tag till men det blir svårare och svårare. Ibland får jag ligga kvar där jag ligger och det är ju ganska tråkigt efter ett tag.

Idag är jag hemma för jag har haft feber inatt. Känner mig mycket bättre nu men jag är tydligen inte frisk nog att gå på dagis. Jippi - det innebär mysdag med mamma! Oj vad vi ska hitta på mysiga saker. Vi hörs igen! Hoppas ni får en bra dag.

onsdag 9 februari 2011

ARG


På sistone har jag börjat få riktiga raseriutbrott. Vet inte varför men jag blir bara så himla fruktansvärt jättearg! Jag vet inte vad jag vill så vad mamma och pappa än gör så blir jag bara ännu argare. Det händer nästan varje dag nu. Fast inte på dagis förstås, där är jag på mitt bästa humör. Det verkar som mitt humör smittar av sig för både mamma och pappa blir på dåligt humör de med. Så nu går vi runt här hemma alla tre och är jättearga men ingen verkar veta varför. Snälla, är det någon som känner igen sig och kan tala om vad det är med oss? Varför känns det så här och när går det över? Jag tycker det är mycket roligare att vara glad och ändå är jag arg. Fungerar vi människor såhär?

tisdag 8 februari 2011

Piano

God morgon god morgon! Ja livet rullar på här, det verkar oändligt. Varje dag är jag med om nya saker, besöker nya platser och träffar nya människor. Det är mycket att lära sig här på jorden, mycket att hålla ordning på. Först trodde jag att alla människor lever i stort sett likadant, det är dagis, jobb, middagar, aktiviteter, kompisar, sömn... Men om man kommer lite närmre så märker man att alla människor är olika, alla har sina egenskaper, intressen och sin historia. Väldigt spännande. Man kan lära sig något av alla. Som igår när jag hälsade på hos Bob & Ulla (pappas Gudfar), då visade det sig att Bob är väldigt musikalisk. Han lärde mig spela piano, något jag aldrig testat förr.


Det är roligt att vara med om allt det här nya hela tiden men det gör också att jag har mycket att sortera i huvudet och det får mig att sova dåligt om nätterna. Jag drömmer, skriker, sparkar och slår. Det är väldigt frustrerande på nåt vis.

Jag har även förstått att det finns människor som inte är lika lyckligt lottade som jag. Till er skickar jag en varm kram från mig och Birger och hoppas att det värmer lite.


En kram från oss!

Nu ska jag börja dagen och se vad för spännande som väntar.

söndag 6 februari 2011

Hacker


Det verkar som om någon (mamma!) har hackat min dator. Jag uppskattar varken det förra inlägget eller kommentarerna på det.

fredag 4 februari 2011

Mamma gästbloggar: Hur gör man då?

Visst, jag kan hålla med om att jag inte har någon vidare pondus i inslaget. (Jäkligt onödigt att lägga upp den filmen Todd.) Men hur gör man då? Hur säger man NEJ? Säger man NEJ över huvudtaget? Jag har även försökt med "Fy" när han drar mig i håret och nåt inbyggt i mig får mig då att samtidigt räcka ajabaja-fingret. Denna variant är om möjligt ännu roligare än NEJ enligt Todd som härmar och ivrigt ajabaja-fingrar mig tillbaks. Och det kan jag inte låta bli att tycka är ganska kul så då fallerar hela vitsen så jag har nu gått tillbaks till NEJ.

Men som sagt, ingen av dessa tycks vara särskilt effektiva. Så tips tack!

torsdag 3 februari 2011

SA DU NEJ?

Helgen som gick

Medan mina föräldrar vilade upp sig på SPA i helgen gjorde jag det motsatta hos Mormor & XMorfar. Som jag slitigt! Inte en lugn stund. De kommer ju från en annan tid, förr i tiden, och säger hela tiden "När jag var liten så fick vi minsann hjälpa till och jobba i hemmet...." Så jag ville ju visa att det gör man även när man är från min tid. Här ligger vi inte på latsidan. Jag kavlade upp ärmarna och drog mitt strå till stacken.

Köpte mig lite verktyg som jag förstod skulle behövas.

Här meckar jag med verktygen.

I en paus drog jag till loppisen Lilla Station för att se om jag kunde fynda något.

Och visst kunde jag det! Ett rosa fodral till min tjejs mobil.

Sen var det bara att skynda hem igen och sätta igång med veden.

Nöjd så här XMorfar?

Nä det fick visst plats mer... måste utnyttja alla utrymmen på kärran.

Imponerad XMorfar tar emot lasset.

Viktigt att rasta hunden ofta!

När jag kom in fick jag en chock. Där satt XMorfar och en massa andra gubbar och tjoade och tjimmade. Vad var det med dem?!

Som tur är dök mysiga Moster J och Philip upp och tog hand om mig.

Avslutningsvis åkte jag hem till Philips systerdotter, Filippa, och lekte lite. Hon var lite avvaktande i början (hon är ju bara en bebis) men sen mjuknade hon och vi hade riktigt trevligt ihop.

Vid dagens slut var jag helt färdig. Ville bli klar så fort som möjligt så jag badade, hamrade och borstade tänderna samtidigt.

Får man ledigt nu
?