iTodd: SA DU NEJ?

torsdag 3 februari 2011

SA DU NEJ?

7 kommentarer:

Therés03 februari, 2011
Hehehe, sötnöt! Finns det något bättre än ett sådant skratt?
SvaraRadera
Svar
Anonym03 februari, 2011
Lättroad grabb det där
SvaraRadera
Svar
superrebban03 februari, 2011
Åhh sötnos!!!
Vilken pondus du har Erika...
SvaraRadera
Svar
Johanna03 februari, 2011
ÅÅh så härligt å få höra Todd skratta, jag vill höra live snart!! Hoppas å längtar lite efter dig Todd! Kram tant Johanna
SvaraRadera
Svar
moser J03 februari, 2011
haha han är ju underbar!!!
SvaraRadera
Svar
Anonym04 februari, 2011
Ja, håller med vilken ponus du har Erika. Haha! Odd gillade också det där med nej förut, verkligen jätteroligt. Härligt när han skrattar så glatt dock! Kram!
SvaraRadera
Svar
Anonym04 februari, 2011
vilken underbar liten kille helt fantastisk
SvaraRadera
Svar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

OM MIN MAMMA

Jag heter Erika och det är naturligtvis jag (eh…sorry om jag kommer med så brutala news nu) som skriver iTodd. Tanken bakom iTodd var att skriva en blogg om min sons första år istället för att fylla i den klassiska Mitt första år-boken och på så sätt även låta familjen lätt ta del av min sons utveckling. Dessutom tyckte jag att det kunde vara roligt att istället göra en bok av bloggen att ge min son när han blir äldre.

Med tiden har jag fått fler läsare och nu skriver jag ur min dotters perspektiv för att även fånga hennes första år. Men tanken med bloggen har vuxit och nu skriver jag även för att jag tycker det är så roligt att jag inte vet hur jag ska kunna sluta och för att jag vill och hoppas att det är en blogg som skänker glädje även för människor utanför familjen.

Jag hoppas att ni som läser iTodd förstår att den är skriven med en stor portion humor, ironi, påhitt och självdistans. Även om jag skriver ur mina barns perspektiv så kan jag ju inte veta vad så små barn verkligen tycker och tänker om saker och ting. Man kan egentligen säga att iTodd inspireras av mina barn men att det i själva verket inte handlar särskilt mycket om dem utan mer om mig ur mina barns perspektiv. Det är viktigt för mig att bloggen är personlig men inte privat.

Enjoy!