Vill måla!

Det här med att måla stugan som jag skulle göra häromdagen blev det inte mycket med. Det var kul i 5 minuter. Det var oerhört förvirrande i vilken ände vi skulle börja. Mamma satte på sig målarkläder, tog fram penslar och färg och allt det där roliga och skulle precis visa mig hur man gör när Pappa kom rusande med rengöringsmedel, skurhink och trasa och hojtade något om att vi var tvungna att tvätta huset först. Gäsp...

 Min tjej kom förbi och hjälpte till en stund...

Jag blänger på min petiga pappa.

 Men han har fullt upp med att måla fönster.

Då kom Belle fram och gav mig en puss! 

Och jag blev genast på bättre humör!

 Och så sprang mitt lilla yrväder iväg! Vi har hittat tillbaka till varandra känns det som, det var ju en liten dipp där när vi inte kunde reda ut vems som var mitt och ditt, men nu kan vi samsas. Oftast.

Och här sitter lilla Paddington och roas av underhållningen i trädgården. Glad som alltid! Ser inte ut att gå någon nöd på henne även om hon tappade några hundra gram när hon var sjuk.