När vi svänger in på den lilla grusvägen som leder till Mofas stuga så säger mamma alltid samma sak - Jag älskar att vara här! Och sen börjar hon berätta om när hon var liten, om somrarna här, hur det såg ut, vad som är sig likt och olikt och vilken glass hon brukade köpa i hamnen. Allt det där är information som jag inte riktigt kan ta till mig eller förstå. Jag är ju inte ens 1,5 - hur ska jag förhålla mig till Lakritspucken utan att veta vad det är?!
GB:s glasskarta från 1985.
Men en sak jag håller med om är att jag mår väldigt bra när jag är här. Det verkar förresten hela familjen göra. Kunde man bara flytta hit lite nödvändiga saker hemifrån så som familj, vänner, förskola och sånt så hade vi nog kunnat tänka oss att bo här på heltid.
Hemma!
Ja, här kan till och med lilla jag sitta och relaxa en stund.
Storebror och mamma.
Ja, landet har en onekligen en lugnande effekt på mig.
Busig och glad storebror!
Åh, inte konstigt ni vill flytta dit, ser fantastiskt ut! Ett sånt ställe där man sover extra skönt och andas extra bra luft :)
SvaraRadera