iTodd: Första dagen på dagis

måndag 3 januari 2011

Första dagen på dagis

Dagen med stort D. Dagis! Helt slut efter introduktionen som jag tyckte gick ganska bra. Rasmus och Mira fyllde 2 år så det var kalas med en gång. De andra åt glass, jag tog en banan. Rasmus gav mig en kram och en smäll, kanske är han min nya vän.

Lite nerviga föräldrar som skulle posera innan vi gick in....

....eh det räcker nu....

Jodå en egen hylla stod och väntade.

Men hoho var är alla barn?

Fick leta en stund innan jag hittade de andra barnen.

Dagis är ju värsta sömnpillret! Både jag, mamma och pappa somnade i bilen hem tror jag.

3 kommentarer:

Gudmor03 januari, 2011
Vad härligt att det gick bra Todd! Saknar dig redan.

Puss från Gudis
SvaraRadera
Svar
Anna03 januari, 2011
Så kul med dagis!!!
Elvira har några månader kvar innan det är hennes tur.
Hoppas allt är bra med er.

Kram Anna o Elvira
SvaraRadera
Svar
martina04 januari, 2011
Grymt med dagis ju, önskar bara det fanns en liten plats kvar till Peder. Ringde och tjatade lite idag IGEN, men får nog snällt vara hemma ett tag till
SvaraRadera
Svar

Lägg till kommentar

OM MIN MAMMA

Jag heter Erika och det är naturligtvis jag (eh…sorry om jag kommer med så brutala news nu) som skriver iTodd. Tanken bakom iTodd var att skriva en blogg om min sons första år istället för att fylla i den klassiska Mitt första år-boken och på så sätt även låta familjen lätt ta del av min sons utveckling. Dessutom tyckte jag att det kunde vara roligt att istället göra en bok av bloggen att ge min son när han blir äldre.

Med tiden har jag fått fler läsare och nu skriver jag ur min dotters perspektiv för att även fånga hennes första år. Men tanken med bloggen har vuxit och nu skriver jag även för att jag tycker det är så roligt att jag inte vet hur jag ska kunna sluta och för att jag vill och hoppas att det är en blogg som skänker glädje även för människor utanför familjen.

Jag hoppas att ni som läser iTodd förstår att den är skriven med en stor portion humor, ironi, påhitt och självdistans. Även om jag skriver ur mina barns perspektiv så kan jag ju inte veta vad så små barn verkligen tycker och tänker om saker och ting. Man kan egentligen säga att iTodd inspireras av mina barn men att det i själva verket inte handlar särskilt mycket om dem utan mer om mig ur mina barns perspektiv. Det är viktigt för mig att bloggen är personlig men inte privat.

Enjoy!